Garnlagret - ett växande problem
När jag var yngre tyckte jag alltid det var skôj att lägga till “ett växande problem” efter vad jag än pratade om - likt en allvarsam speaker i en svartvit dokumentär. Samma försök att skoja till det i mognare ålder bemöttes en gång med ett surt “meh hur barnslig kan man va”. Så jag har sedan dess undvikit att slänga mig med uttrycket. Men nu finns det faktiskt fog att göra det!
Garnlagret - ett växande problem!
Har du någonsin stått inför din garnhylla och känt dig som en helt överväldigad och perplex stackars stickare? Jag vet att jag har.
Känslan av “men orka…” som tar över det eventuellt lilla uns av städ- och sorteringslust som kan infinna sig emellanåt. Det är för mycket att hålla reda på och ta hand om! Det KAN bli för mycket av det goda, oh yes!
Varför har det blivit så? Enkelt svar: jag har blivit så pass gammal att jag kan ta mig råd att lägga pengar på garner (och gör det). När jag var ensamstående med skolbarn var det inget snack om till vad lönen måste användas. Tuffa år som bergis byggde upp ett sug efter “en ska unna sig” när varenda krona inte längre är budgeterad i förväg.
Konsekvensen av unnandet? Odelat negativt! Jamen, jisses vad garn tar upp mycket plats! Och det är svårt att hitta det garn man behöver när jag väl vill börja ett projekt. Redan på förhand vet jag att det kommer utbryta ett evigt rotande i de s.k. garnlådorna. Sämst uppladdning inför ett projekt, ju! Detta är ohållbart.
Och hur går det? Jag försöker hålla kontroll på vad jag har i lådor och påsar så gott det går. Ett av mina senare påfund, lådan märkt “Startklart”, kändes som ett genidrag när jag uppfann den. En låda med garner + avsedda beskrivningar parade i plastpåsar. Ofta när jag öppnat den har jag förtjust utropat “Nämen! Det här tänkta projektet hade jag glömt bort och här ligger ju både garn och beskrivning. Startklart!” Men nu går inte heller den lådan att stänga.
Det kan bli för mycket även av det godaste garnet. Suck.
Jag frågade en av alla språkmodeller man kan ta hjälp av numera (AI to the rescue) om bra sätt att hantera om sitt garnlager. Det kom en rad råd i det rödaste rappet, skrivet “i en lättsam ton - om du önskar en mer allvarlig eller informativ ton kan jag självklart anpassa texten efter det”. Tänkte verkligen inte undahålla er dessa snusförnuftiga pärlor. I lättsam ton!
Tvåtrådigt ullgarn - mitt stapelgarn
Inventera: Börja med att göra en ordentlig inventering av ditt garnlager. Vilka färger har du? Vilka kvaliteter? Vilka projekt skulle du kunna göra med garnet?
Ställ dig själv frågan: Behöver jag verkligen köpa mer garn? Kanske kan du hitta inspiration till nya projekt i ditt befintliga lager.
Ge bort: Tänk på om det finns någon som skulle bli glad över ditt garn. Kanske en lokal stickförening eller ett välgörande ändamål.
Strick ut det: Det kanske mest självklara rådet är att helt enkelt börja sticka! Sätt upp mål för dig själv, till exempel att sticka en färgad kvadrat varje vecka.
Skapa en garnbudget: Bestäm hur mycket pengar du vill lägga på garn varje månad.
Ja, det är väl bara att börja “strick ut det” även om jag tror jag hoppar det där med “en färgad kvadrat varje vecka”.
Det där med inventering lät dock som en bra start på lite ordnung & rednung!
Och under tiden som jag ställer mig själv frågor om ditten och datten kanske jag till och med hoppar över budgetskapandet och bara slår till med ett köpstopp.
Återkommer!
