Post-semesterväggen

Hallå, Sticklusten! Du finns väl fortfarande kvar där bakom?

För en dryg vecka sedan tog semesterdagarna slut, dags att återvända till jobbet. Brukar alltid vara lite förvirrat och trögt första dagarna. Men i år känns det annorlunda. Som om jag inte var klar med semestrandet.

Det blev världens hemskaste blockering i alla kanaler. Tappad sug och ingen lust. Sega steg mot vardagskneg. Det känns som jag gick med huvudet före rakt in i en vägg.

Det allra värsta är att den här känslan smittar av sig även på stickningen. Brukar alltid beklaga mig över att det ju är i de här låga lägena (eller superstressade) jag verkligen behöver stickningen. Och då är det alldeles tyst på sticklusten.

Det gäller att inte drabbas av panik. Allt kommer att bli bra.