Hur jag äntligen fick lite ordning bland mina garner
Jag har insett att mina städskov är få och glesa. Verkar helt sakna lokalvårdsgenen. Vilket är tråkigt då jag verkligen uppskattar ordning och reda. Men ibland, under kort-korta perioder, kan jag vara inspirerat intresserad av att sortera, ordna, slänga, städa.
Nu senast märkte jag att min inre ordnung och rednung var i annalkande när jag en dag fann mig effektivt sorterandes plastlådor under ett telefonsamtal. Ha! Nu gäller det att passa på. Mot garnerna!
Foto: Surene Palvie genom Pexels
Jag har i en tidigare bloggpost beklagat mig över mitt stackars garnlager. Det var i höstas när livet i största allmänhet kändes lite övermäktigt. Jag ställde till och med en förhoppningsfull fråga om “hjälp” till en språkmodell och fick ett sådant där überpositivt och floskelfyllt svar som AI alltid verkar leverera. Inte mycket inspiration där, inte. Sedan dess har känslorna inför garnlaget svängt, som de flesta humörrelaterade åsikter tenderar att göra, till både “Vilken skatt, jag är rik!” och åter till “Meh! Bläh!”
Men nu kändes det som om jag både ville och skulle ta itu med garnröran. Hårdhandske på! Och tänk att det gick både snabbt och [ganska] lätt. Den viktigaste komponenten inför städning generellt är väl att ha Bestämt Sig och sedan bara köra. Och där var jag denna lyckliga dag. Iallafall! Det tog två timmar och 16 proppfulla lådor minskades ner till 12 stora lådor, rimligt fyllda. Lättnaden!
Steg 1: Kollade vad jag hade i lådorna. Inte genom att tömma ut dem till ett garnberg, utan genom att bara rada upp dem och ta av locken. Få en överblick. Andas.
Steg 2: Identifikation, uppdatering och sortering av Startklara projekt. Vill jag fortfarande göra den här? Lägga ihop garner med beskrivningar/info för projekt jag redan tänkt ut. De mindre möss- och vantprojekten i en liten låda, tröj- och koftmängder i en stor.
Steg 3: Resten av garnerna hamnar då i kategorin Ospecificerade. Låda för låda plockades nystan och härvor upp för att hamna i antingen JA, NEJ eller KANSKE. Jobbiga frågor ställdes till mig själv (och garnet): Hur länge har det legat oanvänt? Kommer jag att använda detta garn inom det närmsta året? Någonsin? VILL jag använda det? Varför har jag inte använt det? Tycker jag [fortfarande] om detta garn? Faktiskt gick det lätt att ärligt och instinktivt finna svaren, nystan för nystan. Jag visste ju redan inom mig vilka som var JA och vilka som var NEJ. Förvånansvärt lite hamnade i högen KANSKE. Det svåraste i att hålla rak kurs i besluten var att inte börja fladdra iväg och börja bedöma garnerna utifrån “SKULLE KUNNA BLI” - ja, allt kan ju bli något, men inte i min regi.
Steg 4: Ja-garnerna lades tillbaka i sina lådor. Jag hade redan en sorts kategorisering utifrån länder men jag ändrade om lite och skapade ett par utifrån grovlek (fingering/spets och sockgarn). Störst till omfånget är kategorin Shetland som omfattar två lådor (J&S och Jamieson’s) och Island där alla nystan och plattor får ligga i två stora korgar i stället.
Steg 5: Nej-garnerna sorterades i Skänkes resp Säljes. Promenderade över till min närmsta loppis med Skänkes samma dag. Känns gôtt att garnerna får leva vidare och någon annan kan bli glad av dem.
Steg 6: Den svåra Kanske-högen gicks igenom genom att ställa samma jobbiga frågor i repris. Kvar blev då bara ett litet gäng nystan som rymdes i två 6 L plastpåsar. Tar ingen större plats att spara dem ett tag till. Så nöjd!
I slutändan blev det ju både en mental och fysisk städning. Jag fick mer plats. Och mer sticklust! Hittade en bortglömd härva i en grön färg som jag älskar. Kom på vad det var jag tänkt prova att sticka med den - ett förträngt projekt som nu kom upp till ytan - med full kraft. Stickade nästan rusigt upp härvan och konstaterade att det jag funderat på funkade. Så nu har jag beställt fler gröna härvor! Forts. följer.
