Processen provstickning
En första dikeskörning med fel på allt. Precis allt.
Du har en idé till ett par vantar. Pirrigt och kul. Du ritar upp ett diagram i Excel. Gnuggar händerna av förväntan. “Ååå, ser ju superduper ut, det här kommer bli så najs.”
Dags att ta fram stickor och garn för att provsticka. Detta händer: Allt som kändes pirrigt med projektet kör rakt in i en vägg. Klonk. Inget ser vare sig snyggt eller najs ut. Diagrammet är helt feldimensionerat. De tänkta färgerna mördar varandra för att inget (INGET!) ser likadant ut på papper som i garn. Mörkret sänker sig.
Nu gäller det att skruva på sitt allra tuffaste tålamod och inte ge sig. För nu måste du igenom stadier av fel, fult, smått, fladdrigt, klumpigt, konstiga flärpar, knäppa färgkombos, tappade maskor och tappade sugar. “Vad stickar jag för?! Meh va ere här?!”
Men till sist. Någonstans mitt i trasslet ser du något som glimtar till. “Snyggt juh, med de där två färgerna bredvid varandra! Och om jag bara minskar två maskor i sidan här så blir det mycket bättre…”
Så sakteliga får du ihop det. Du börjar tro på projektet igen. Du drar stickorna ur din första dikeskörning, lägger upp med andra stickor och/eller färger. Kanske byter garn. Lugnet lägrar sig.
Så här ser det ofta ut för mig när jag ska testa mina idéer. Och eftersom jag kan vara så fruktansvärt otålmodig emellanåt så stryker mycket med i den där första besvikelsen över att det inte blir perfekt direkt. Jag bara lämnar och överger det hela. Men ibland går Fantomen på gatorna som en vanlig man… Ibland ger jag mig inte och jag blir nöjd efter ett par försök. Dock finns ingen logik i vad det är jag lämnar resp vad jag envisas med. En riktig känslosoppa är det!
För länge sen gjorde jag ett spontant upprop om frivillig provstickning av ett vantmönster jag hade ritat ihop. Många hörsammade. För många. Jag dränktes i välvilliga rättelser, råd och förslag till ändringar. Det var hemskt! Förutom själva stickningen hade jag även alla snälla människor att hantera. Som jag skämdes! I flera år! Men läxan lärdes och sedan dess aktar jag mig noga för att blanda in andra stickares synpunkter för tidigt i min snirkliga och tålamodsprövande process (som ev inte ens är en process). Ni kan tacka mig senare.
