Att repa upp är också att avsluta ett projekt

Klatschigt grått garn

Så här skrev jag på Instagram när det begav sig: “Stickåret 2023 inleddes starkt redan ett par dagar före nyårsafton när jag äntligen rev upp en av mina äldsta stickningar, en randig kofta som pågått sedan 2012. Ett projekt som aldrig känts toppen utan mest varit tvivel kring material, storlek och modell. Så jag har alltså i 10 år intalat mig att det "nog ordnar sig" och stickat en rand då och då. Nu fick det vara nog. Äntligen!
Det prima norska ullgarnet kan rehabiliteras och istället bli något annat grått och flott. Och jag har kunnat släppa något som både tyngt mig och tagit stor plats här hemma. "Att repa upp är också ett sätt att avsluta ett projekt", sa någon klok här i flödet för ett tag sedan. Det är bara att instämma! Lätt om hjärtat lovar jag mig att hädanefter vara mer vaksam på tveksamma stickningar och inte ägna dyrbar sticktid åt projekt som inte sparkar joy.”

Det var garnet Smart jag nu hade rätt mycket av i krullig, upprepad form. Sedan dess har det mörka garnet återuppstått i min version av Koftan Rosa.

Stickar nu vidare med det ljusare grå och har dragit igång ett projekt jag åter känner lite tveksamheter inför. Fortsättning följer.